Ljusterö är en av de större öarna i Stockholms norra skärgård, och faktiskt den största skärgårdsön i Stockholmstrakten som saknar fast landförbindelse. Med en yta på drygt sextio kvadratkilometer rymmer ön ett pärlband av byar och lägen, från Linanäs i söder till de glesare bebodda delarna längre norrut. Den här guiden tar dig på en resa genom Ljusterös byar, deras geografi och historia, så att du lättare hittar rätt oavsett om du kommer som dagsbesökare, sommarboende eller blivande öbo.
En ö, många byar
Ljusterö har inga städer och inget egentligt centrum i vanlig mening. I stället består ön av en rad mindre byar och bostadsområden som vuxit fram kring naturhamnar, jordbruksmark och äldre gårdar. Tillsammans har ön drygt ettusensexhundra fast boende, men sommartid mångdubblas befolkningen när uppemot trettiotusen sommargäster fyller stugorna. Det ger Ljusterö dess särskilda karaktär: en levande åretruntö som samtidigt andas semester.
Avstånden på ön är längre än de ser ut på kartan, och kollektivtrafiken inom Ljusterö är begränsad. Det lönar sig därför att veta ungefär var byarna ligger innan du ger dig av. Vill du veta mer om hur du över huvud taget tar dig hit kan du läsa vår guide Så tar du dig till Ljusterö: färja, bil och Waxholmsbåt.
Linanäs: öns största samhälle
Längst i söder ligger Linanäs, Ljusterös största samhälle och på många sätt öns naturliga knutpunkt. Här bor flest människor året runt, och här finns en koncentration av service som du inte hittar någon annanstans på ön. Linanäs har också ett av öns mest kända inslag: den vackra sekelskiftesbebyggelsen med äldre trähus som vittnar om tiden då skärgården var en populär sommarort för Stockholms borgerskap.
I Linanäs finns flera av öns restauranger samlade, liksom Linanäsbadet, den kommunala badplatsen vid Saxarfjärden. Hit går också en av Waxholmsbolagets bryggor, vilket gör Linanäs till en naturlig ankomstpunkt för den som reser sjövägen. Vill du veta mer om baden på ön kan du läsa vår guide till Ljusterös bästa badplatser.
Mellansjö och de södra lägena
Kommer du med bilfärjan över Östanåsundet landar du på öns sydvästra del. Härifrån sträcker sig vägnätet vidare in på ön. I de södra och västra delarna ligger lägen som Mellansjö, ett av de områden du passerar tidigt på vägen in. De södra delarna av Ljusterö hör till de mer tillgängliga och är ofta första anhalten för besökare som rullat av färjan.
Det är också i öns södra del du hittar flera av de gårdar och småskaliga matproducenter som ger Ljusterö dess lokala prägel. Är du nyfiken på vad öns producenter erbjuder kan du läsa vår guide till gårdsbutiker och lokala matproducenter.
Bolby, Mjölnvik och de inre byarna
Inne på ön och längs dess kuster ligger en rad mindre byar med rötter i jordbruks- och fiskesamhället. Bland dem märks Bolby och Mjölnvik, namn som återkommer i öns historia och som speglar den äldre indelningen i gårdar och hemman. På den centrala delen av ön finns sedan länge ett sågverk, ett spår av att Ljusterö liksom större delen av Roslagen länge levde på skog, jord och sjöfart.
De inre byarna är glesare bebyggda än Linanäs, men just därför uppskattade av den som söker lugn. Här blandas åretruntbostäder med sommarstugor, och landskapet växlar mellan tallskog, åkerlappar och hällmarker.
Laggarsvik, Lillström och norra Ljusterö
Norrut på ön ligger byar som Laggarsvik och Lillström, två av öns större lägen efter Linanäs. Laggarsvik är dessutom en av de bryggor som Waxholmsbolaget trafikerar, vilket gör norra delen av ön tillgänglig även för den som reser med båt. Ju längre norrut du kommer, desto mer renodlat skärgårdslandskap möter dig, med vikar, holmar och utsikter mot de yttre fjärdarna.
Norra Ljusterö gränsar mot kringliggande öar och naturreservat, och här är det aldrig långt till orörd natur. För den som vill vandra eller paddla är öns nordliga delar en bra utgångspunkt.
Öns historia i korthet
Ljusterö nämns första gången i skrift redan 1301, då under namnet Liuter. Under medeltiden delades ön upp mellan kyrkliga och världsliga ägare. År 1322 fick ärkebiskopen den södra delen, och 1641 tilldelades fältmarskalken Lennart Torstenson norra Ljusterö. Under lång tid var ön uppdelad i en norra och en södra socken, något som speglas i öns kyrkohistoria. De två socknarna slogs samman 1869.
Att ön länge levde sitt eget liv märks också i hur sent moderniteten nådde fram. Elektriciteten kom till Ljusterö först den första mars 1936, och en modern färjeförbindelse till fastlandet etablerades 1955. Dessförinnan var ön i hög grad beroende av sjövägen. Ljusterö kyrka i sin nuvarande form byggdes om 1894, och på ön finns också Marums gård, en herrgårdsmiljö med rötter i 1740-talet som sedan 1983 är skyddad som byggnadsminne.
Praktiska tips för dig som utforskar byarna
- Utgå från Linanäs: Söker du service, restauranger och bad är Linanäs i söder den självklara startpunkten.
- Planera de längre turerna: Vill du nå de norra byarna som Laggarsvik och Lillström, räkna med längre avstånd och begränsad kollektivtrafik på ön.
- Respektera de fastboende: Många byar har en betydande andel åretruntboende. Visa hänsyn vid privata tomter och bryggor.
- Cykel är ofta smidigast: För den som vill röra sig mellan byarna utan bil är cykel ett bra alternativ på öns vägar.
En levande skärgårdsö
Det som gör Ljusterö speciellt är just blandningen. Här finns ett samhälle som Linanäs med sekelskifteshus och restauranger, och samtidigt glesa byar i norr där skärgårdsnaturen tar över. Med över ettusen års dokumenterad historia och ett landskap som format generationer av öbor är Ljusterö mer än bara en utflyktsdestination. Det är en levande ö med en själ som blir tydlig så fort du börjar utforska dess byar. Vill du veta mer om ön kan du också läsa hos Österåkers kommun, som Ljusterö tillhör.